tisdag 5 mars 2019

Resterande säsong och framtiden!




Denna säsong har inte blivit som vi hade hoppats på, tillsammans med resultaten så har aktivitetsnivån på läktaren lämnat mycket att önska. Nyckelmatcher som derbyn och hemmapremiärer är ett par exempel där vi misslyckats med att få till ett hyfsat antal till kortsidan på matcherna.


Här summerar vi lite kort om säsongen och varför det vart som det vart!

Hemmapremiär, DIF-ibk runsten 26/9-2018 (1)


Säsongen 18/19 började onsdagen den 26:e september i Eriksdalshallen, motståndet: ibk runsten.


Resultatmässigt så var premiären en succé, siffrorna skrevs till hela 12(!)-3 till blårändernas herrar.


Förut så har vi i DFI fått till ett litet gäng på kortsidan, som bäst har vi fått till 8-15 pers ungefär. Dem som dök upp på dem matcherna var resultatet av en av grupp-medlemmarnas rekryteringsarbete och kontakter.


Dock under det senaste tiden har medlemmar i gruppen haft att göra med en del påfrestningar från deras respektive vardag, så i denna premiär fördes rekryterings-ansvaret till övriga i gruppen som inte hade samma rekryterings-förmåga, så därmed var det ingen aktivitet på kortsidan alls denna premiär.


Och under alla dessa 7 år vi existerat
, när medlemmar i DFI fått förhinder, så har (när åtminstone en av oss är på plats) det gjorts det som DFI är bäst på: färga läktaren så mycket som möjligt, en klen tröst men alltid något.
Hemmapremiär, DIF-ibk runsten 26/9-2018 (2)



Hemmapremiär, DIF-ibk runsten 26/9-2018 (3)
Hemmapremiär, DIF-ibk runsten 26/9-2018 (4)
Hemmapremiär, DIF-ibk runsten 26/9-2018 (5)





Det ovanstående stycke har präglat hela säsongen i stort sett, om sanningen ska fram så har det sett ut så en del under olika perioder i dem sju åren vi funnits, dock skillnaden då (från nu) var att personliga påfrestningarna var inte lika präglande som det är nu.


Känns lite surreal att stå och skriva detta, men åt andra sidan om man ska kunna blicka mot framtiden...måste man ha klart för sig om nutiden, alltså här och nu.




Nu återstår det två matcher kvar av serien, all hopp om att hinna ikapp råttorna rann ut i och med förlusten mot hagunda med 3-9, det enda vi kan hoppas på är antingen att tullinge (eller annat lag) hinner i kapp solnagänget och blåser dem på sista kvalplatsen, eller att solna floppar i kvalet.



För vår del kan vi bara spela av det två kvarstående matcherna med heder och njuta av det som återstår av säsongen.

FRAMTIDEN

Innebandy-sverige mår lite så där, i och med utbrytarligan så är framtiden lite oviss med svensk innebandy, frågan är vad denna nya utbrytarligan kommer göra med seriesystemet, kommer kanske lagen i allsvenskan få platser i ssl om konflikten inte avtar sig?




Vi i gruppen förblir skeptiska att DIF innebandy eventuellt i framtiden skulle spela i PFL (Premier Floorball League), dels p g a seriesystemet (hur det skulle se ut för oss), dels det ekonomiska stödet från kommunen som eventuellt skulle dras in om en plats i PFL blir verklighet. Men mest av allt så anser vi att en utbrytarliga ( om än inte så konstigt att den finns nu) inte är den bästa vägen att gå.



Antar tiden får visa vad som kommer ske med svensk innebandy, och förhoppningsvis så får konflikten ett slut sinom tid.




Vad beträffar vår framtid:

Syftet med DIF.FANS.INNEBANDY. (DFI) var att kombinera två saker vi älskar, Djurgårn och innebandy, stödja Djurgårn på läktaren och lira innebandy.


Det sistnämnda har gått hyfsat, utöver att vi deltagit i ett par innebandy-turneringar så har en av våra medlemmar skickat in en motion till järnkaminernas styrelse om att annordna en kaknäscup-version i innebandy, en tämligen intressant förslag från vår medlem. 

För att veta mer, gå på Järnkaminernas årsmöte onsdagen den 13 mars , om du inte är medlem kan du bli medlem på plats, läs mer på bifogad länk!


Vi i DFI är dock vanliga grabbar med väldigt lite förmåga och erfarenhet av att arrangera saker och ting, det är just det som varit svårt för oss dem senaste sju åren.


I och med att vi också är få så är vi också sårbara, om en av oss (som är bäst på att få folk till kortsidan) sjuknar till/får förhinder så har stödet uteblivet och dem på plats har bara kunnat hänga upp flaggor.


Om en av oss (som ansvarar för flaggorna) sjuknar till/får förhinder så kan färgandet på läktaren utebli, såvida inte det dykit upp en liten skara självmant på kortsidan eller om den enskilde medlemmen (med rekryteringsförmåga) fått med sig ett x antal personer så uteblir stödet och färgandet av läktaren.


Detta har varit en av svårigheterna för oss på ett personligt plan, pusha oss bortom vår befinliga förmåga till nästa nivå, att göra det saker vi inte har mycket erfarenhet av (som rekrytering och arrangera), det har varit en av det mentala faktorerna vi brottats med senaste tiden. Sen (som tidigare nämnt) så har det personliga påfrestningarna (b l a från personliga angelägenheter) har haft sin påverkan.


Dock för att citera "Sektion B": "Vi har drömmen kvar".


När vi vart det antalet vi minimalt velat ha, när vi haft det färgat på läktaren som vi velat ha, när vi sjungit så mycket vi kunde, när vi tittar tillbaka på bilder på oss på kortsidan i Eriksdals, bilder på oss i hörnan i Engelbrektshallen, så har vi då känt av den där glädjen som var anledningen till att vi bildade gruppen, vi har känt kärleken till föreningen igen och till sporten innebandy.



Den glimt av hopp har fått oss att uthärda det påfrestningar vi gått igenom i perioder.


Så hur kommer framtiden se ut för oss? Ärligt talat:


*Det kommer vara oaktivt i en hel del matcher i perioder, det påfrestningar från det personliga angelägenheterna kommer fortsätta ha sin påverkan....men en del av oss (när andra medlemmar är frånvarande) kommer fortsätta så mycket som möjligt att engagera sig för DIF innebandy.



*När vi inte lyckats få dit en tillräcklig stor grupp på läktaren för att kunna sjunga, kommer antingen en eller några till av oss komma med en hängflagga (eller två) och reppa DIF innebandy på så sätt.


*Utöver innebandymatcher, kommer engagemanget i årsmöten fortsätta, som vi tidigare skrivit på bloggen så har vi skickat en del motioner till årsmöten i DIF innebandy för att b l a förbättra och stärka medlemskapet i sektionen, om inte flera av oss så kommer i alla fall en av oss att fortsätta delta på årsmöten.


*En av oss minst, kommer hålla ställningarna, tills eventuellt fler dyker upp på kortsidan senare eller eventuellt tidigare via vårt egna rekryteringsarbete, eller tills medlemmar i DFI kommer tillbaks från sin frånvaro.


*Sen är vi vanliga Djurgårdare,  vi kommer fortsätta gå på matcher i fotbollen och hockeyn t ex.


Så det är så det kommer se ut i runda slängar ungefär, den mentala pressen att få folk till kortsidan (och när vi misslyckats) har tyngt oss förstås...men efter tid och otid har vi lärt oss en sak....ta det som det kommer!


FULL FART FRAMÅT MOT FRAMTIDEN!


DJUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU!